Mina dagar flyter fortfarande ihop mer än någonsin. Jag tog en promenad i regnet. Gick där under mitt paraply och undrade när allting gick så fort? Vandrade runt där, sfäriskt i min frekventa betänklighet och kände just i det ögonblicket att jag, likt Forest Gump, ville fortsätta gå i all oändlighet. Eller åtminstone tills jag fann en bra anledning att sluta att gå. Givetvis ingenting jag realiserade. Istället traskade jag och paraplyet hem och förtärde tonfiskkonserver. Det var ingen sinnesförnimmelse direkt och i efterhand kände jag att jag lika väl hade kunnat tugga på en pappkartong. Nu sitter jag här, känner fortfarande smaken av tråkig tonfisk och funderar på vad jag ska göra. Idag och alla andra dagar. Med livet. Med sommaren. Med jobbet och allt annat som ständigt frodas i det lilla hjärnkontoret..
Lisa
underbart skrivet... du liksom tog orden ur munnen på mig..
PussJorvas
Lät fint ändå :)
Neela
grym text, verkligen! :)
Anonym
klänningen rå? var eren ifrån? :D
jennifer
Jag känner verkligen med dig i dessa tankar! Vackert beskrivet.
5